Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en AI‑modell som avsevärt förbättrar uppskattningen av tiden mellan dödsfall och obduktion. Studien är fackgranskad och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, i nära samarbete med Rättsmedicinalverket.
Varför det spelar roll
Traditionella indikatorer för dödstidpunkt tappar snabbt precision efter de första dygnen. Om kroppstemperatur används är fönstret särskilt kort: “Det är bara under ett dygn ungefär som den metoden fungerar,” säger Elin Nyman i SVT Nyheter Öst. Med bättre underlag kan tidslinjer i utredningar bli vassare. “Det ger oss möjligheten att bedöma när en individ faktiskt har avlidit… De behöver till exempel lägga resurserna på rätt vittnen i rätt tidsperiod i den avlidnes liv,” säger Henrik Green i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Så fungerar modellen
AI‑modellen tränades på 4 876 blodprofiler från lårvensblod, insamlade vid riktiga rättsmedicinska fall och analyserade med högupplöst masspektrometri – data som ursprungligen togs fram för toxikologi. På en avskild testuppsättning nådde modellen en medelfelavvikelse på cirka 1,45 dygn och behöll precisionen i en oberoende uppsättning från annan plattform (cirka 1,78 dygn), enligt Nature Communications‑artikeln. “Döden är ju en stark biologisk signal,” säger Rasmus Magnusson i Linköpings universitets pressmeddelande.
Hur långt efter döden?
Forskarna betonar att verktyget fortsätter ge vägledning även när flera dagar har gått. “Vi har sett att den kan fungera upp till tio dagar och ge en ganska bra förutsägelse av intervallet mellan dödsfallet och obduktionen,” säger Elin Nyman i SVT Nyheter Öst. Hon tillägger om arbetets inriktning: “Vi tror att vi har bäst förutsättningar att utveckla en modell som kan bli användbar inom rättsmedicin,” säger Nyman i samma SVT‑artikel.
Nästa steg och begränsningar
Modellen är ännu inte införd i skarpa ärenden; ytterligare tester och standardisering krävs innan rutinbruk, enligt SVT Nyheter Öst. Rättsmedicinalverkets data varierar också i detaljgrad, vilket påverkar hur exakt dödstid kan anges i enskilda fall – något som forskarna nu arbetar vidare med. “Rättsmedicinska bedömningar innebär ofta ett pusselliknande detektivarbete… Vi arbetar nu vidare med utveckla än mer träffsäkra modeller,” säger Carl Söderberg i Linköpings universitets pressmeddelande.
Linköpings roll
Arbetet leds från Linköpings universitet och har tagits fram tillsammans med Rättsmedicinalverket, som bland annat har en rättsmedicinsk enhet i Linköping. Artikeln publicerades den 11 februari, följt av ett universitetsmeddelande den 24 februari och regional rapportering av SVT Öst den 1 mars. Tillsammans stärker satsningen Linköpings position inom tillämpad AI för samhällsnytta.